Anstalten Rosersberg förbereder fyra avdelningar för barn och ungdomar. Kriminalvårdsinspektör Pia Wihlborg är med och leder projektet.

1 / 4Foto: Christine Olsson/TT

Till sommaren kan 13-åringar som begår grova brott sättas i fängelse.

I Rosersberg norr om Stockholm skapas just nu några av de allra första avdelningarna som ska ta hand om barnen.

Anstalten Rosersberg är ett av åtta fängelser som förbereder sig för att kunna att ta emot minderåriga.

Bakgrunden är att regeringen och SD föreslagit att barn och unga som begår brott i stället för dagens slutna ungdomsvård ska avtjäna sina straff i ungdomsfängelse. I den yngre åldersgruppen, 13–14 år, handlar det om barn som begår grova brott, som mord och allvarliga sprängningar.

Rosersberg planerar fyra avdelningar för den nya gruppen. Det blir små enheter med sex platser på varje, och betydligt högre personaltäthet än för vuxna.

– Vi räknar med fem-sex kriminalvårdare i tjänst under den öppna tiden. Så en (kriminalvårdare) på en (intagen) ungefär, säger anstaltschef Gabriel Wessman, som visar runt.

Verksamheten kommer att delas upp så att 13–14-åringar och 15–17-åringar placeras på olika avdelningar.

Godkänner gosedjur

Cellerna, som ska stå klara den 1 juli 2026, är än så länge kala och oinredda. På åtta kvadratmeter ryms en säng, ett skrivbord, en bokhylla och en tv bakom plexiglas. I ett separat utrymme bakom en vägg finns toalett och handfat.

Personliga saker som får tas in kan till exempel vara foton, teckningar, böcker och cd-skivor.

– Gosedjur har faktiskt diskuterats och det har vi kommit fram till att vi kommer att godkänna, säger Pia Wihlborg, kriminalvårdsinspektör och delprojektledare för ungdomsavdelningarna på Rosersberg.

Ungdomarna kommer att vara inlåsta i cellerna mellan cirka klockan 20 på kvällen och klockan 07 på morgonen. Behöver någon hjälp nattetid finns en larmknapp och nattpersonal som svarar.

– Då har man en lucka i dörren som man öppnar först. Räcker inte det får man öppna dörren, men då är man två, säger Pia Wihlborg.

Ungdomarna kommer inte att dela cell och våningssängarna som tidigare stod i rummen har monterats ned.

De ska också hållas helt åtskilda från vuxna fångar, och kommer till exempel att ha en egen sporthall, egna rastgårdar och egen sjukvårdsavdelning.

De kommer att gå i små skolklasser med samma personer som de delar avdelning med.

– Det kommer att vara ganska många lärare, sju-åtta stycken, på de här fyra avdelningarna. Sen kan det inte bli exakt likadant i en frihetsberövande miljö som ute, men så gott som, säger Gabriel Wessman.

– Jag tror att det är både på gott och ont. Här inne har de en fördel att de kan få mer hjälp än vad de kanske får i större klasser, säger Pia Wihlborg.

Inga mobiler

Ute får de vistas en timme per dag, vanligtvis genom en promenad på rastgården vid lunch och en efter middagen. Även rastgårdarna ska göras om, arkitekter ska se över gångstråk och skapa platser för sådant som utepingis och utegym (utan lösa vikter).

På fritiden finns möjlighet att ägna sig åt motion, musik, måleri eller bara ta det lugnt på rummet. Tv-spel kommer att finnas i de gemensamma utrymmena, men bara under vissa tider och inga våldsspel. Mobiler och surfplattor är inte tillåtna.

– En av de största utmaningarna för dem blir nog att inte få ha sociala medier, säger Gabriel Wessman.

Men det innebär också att gängkriminella på utsidan får avsevärt svårare att nå barnen, påpekar han.

Ett av målen med fängelsevistelsen är att väcka en vilja till förändring hos ungdomarna. Anstalten har knutit upp kontakter med såväl socialtjänst som frivilligorganisationer och avhopparverksamhet.

Pia Wihlborg framhåller att många kan vara utmattade efter att ha levt i gängmiljön.

– Det är en känsla av att hela tiden behöva se sig om över axeln. Här får de en möjlighet att komma bort från den kriminella världen, säger hon.

– Det är ett skydd inte bara för samhället att de här ungdomarna är inlåsta, utan också för individen som rekryterats in i det här, säger Gabriel Wessman.

Stort intresse

Enligt anstaltschefen finns det ett stort intresse bland personalen att börja jobba på de nya barn- och ungdomsavdelningarna.

– Att hitta rätt personal med rätt drivkrafter, och också att de utbildas för barns behov, är det viktigaste för att det här ska bli bra.

Tidigare undersökningar har visat att nio av tio gängkriminella som döms till sluten ungdomsvård på Sis-hem återfaller i brottslighet.

Har ni bättre möjlighet att få de unga att lämna kriminaliteten?

– En viktig skillnad är att de kommer att sättas under övervakning när de friges. Jag tror att kriminalvårdens arbete ute i frihet kommer att påverka ganska mycket, säger Wessman.

FAKTA

Kriminalvården håller på att utforma särskilda barn- och ungdomsenheter för åldrarna 15–17 år samt 13–14 år.

De ska stå klara till den 1 juli 2026.

Inledningsvis tar man fram cirka 100 platser, men räknar med att antalet kan behöva öka till uppemot 250–300 platser på lång sikt.

Beslut om att minderåriga ska sättas i fängelse är inte fattat än. Regeringen arbetar just nu med de lagförslag som ska göra det möjligt.

Det handlar dels om att barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård, dels om att straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 till 13 år för vissa grova brott.

Barn- och ungdomsavdelningarna ska finnas på åtta anstalter över landet: Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs, Täby, Ystad samt Österåker.