På grönskande kullar, högt över staden St. Gallen i Schweiz, tronar The Institut auf dem Rosenberg. Det är en av världens lyxigaste internatskolor, och här har barn från världens rikaste familjer – främst entreprenörer och kungligheter – bott och utbildats i över 130 år. En av dem är prinsessan Madeleines make, Chris O’Neill.

Chris O’Neills internatskola inifrån

Svensk Damtidning fick en exklusiv inbjudan till den fashionabla skolan och vi hälsades välkomna av skolans ägare och rektor Bernhard Gademann, som berättade engagerat om skolan där han själv studerade.

För Bernhard Gardemann är det extra speciellt, eftersom hans farfarsfar Otto tog över som rektor 1930, och alltsedan dess har det suttit en Gardemann vid rodret.

– Jag har antagligen ett av de mest givande jobben i världen; att se en elevs utveckling och se vad hon eller han blir senare i livet. Det är så roligt när de kommer tillbaka hit och delar med sig av sina minnen från skoltiden!

Bernhard gick inte på skolan samtidigt som Chris, men även om han hade gjort det skulle han vara förhindrad att yppa något om prinsessgemålen.

– Självklart är vi väldigt stolta över alla våra elever. Några är välkända, andra inte. Genom åren har vi haft barn från flera olika kungahus och olika kejserliga familjer, men vi avslöjar aldrig vilka.

Den enda elev som skolan någonsin bekräftat är Mario J. Molina, 1995 års Nobelprisvinnare i kemi.

Det går i snitt bara åtta elever per klass, undervisningen är till största del individanpassad och eleverna uppmuntras att tänka kreativt och fritt.

LÄS MER PÅ SVENSK DAM

Många av eleverna driver egna företag och de uppmuntras att bli kreativa entreprenörer. Om vintrarna åker eleverna skidor i närbelägna skidorten Flums.

Vi träder in i den äldsta skolbyggnaden, som stod färdig redan 1889. Golven är av marmor, och i den pampiga trapphallen sitter stora färgade fönster, som i en kyrka. På de övre våningarna bor det tonårspojkar, och lägenheterna med två rum påminner om hotellsviter. Sängarna är prydligt bäddade av eleverna, medan städningen sköts av personal.

Vi går vidare in i den stora matsalen med svartvitrutigt golv och högt i tak. Rosenberg är den enda internatskolan i Schweiz där man fortfarande har bordsservering. Dessutom äter personalen med eleverna och lär dem bordsskick, berättar Manuel.

– Vi ringer i en klocka när de kommer in. Då måste de stå bakom sin stol och vara tysta, och vi säger något i stil med ”det är fint väder idag”. Sedan sätter sig flickorna före pojkarna, och efter en halvtimme är det tillåtet att lämna bordet.

Köket håller givetvis toppklass. Här tillagas hälsosam och välbalanserad mat utan färgämnen, artificiella smakförstärkare och förtjockningsmedel, och man tänker ekologiskt, närproducerat och säsongsbetonat.

En skola som utbildar barn och ungdomar från världens rikaste familjer. Foto:Eva Zingg
Förbuden på Chris O’Neills skola

Vi går vidare till skolans fritidsgård, en ”engelsk pub” där korv med bröd är det populäraste mellanmålet. Här undviker lärarna att vistas, för att ungdomarna ska få vara lite för sig själva. Men att glida omkring i jeans och t-shirt är bara att glömma – Rosenbergs dresskod, som innebär kostym och slips för pojkar och klänning för flickor, gäller även efter skoltid.

Ett pojkrum på den exklusiva skolan där Chris O’Neill gick från pojke till man. Foto:Eva Zingg

Att röka eller dricka alkohol är absolut förbjudet, liksom att använda andra droger. Skulle någon fastna i de kontinuerliga drogtesterna åker eleven ut med huvudet före – då spelar det ingen roll hur rika eller inflytelserika ens föräldrar är. Att ha en pojk- eller flickvän är ok, men man får absolut inte sova över hos varandra.

– Vi vet ju vad som kan hända, skrattar Manuel.

Det är 45 elever som befinner sig i det lägsta åldersspannet, 5-9 år. De flesta av dem är så kallade dagelever, men de som bor på skolan åker hem som mest varannan helg.

– Det är förstås helt naturligt att barnen längtar hem. Men är man väldigt rik och kommer från en miljö där man skulle ha behövt livvakter dygnet runt, får man en mycket friare uppväxt på Rosenberg. Och det är nog svårast för föräldrarna faktiskt, barnen brukar snabbt få nya kompisar, säger rektorn.

Just vänskapsbanden verkar vara det som skolans elever värdesätter mest av allt.

– Ja, vänskapsbanden blir extremt starka här, säger Manuel.

– Man kanske inte har träffat sina gamla vänner på tio år, men i samma sekund man ses är det som att träffa en bror eller en syster!

Foto: TT, Eva Zingg