SÄLEN: Folkrätten är viktig, men motståndskraft och avskräckning är viktigare för Sverige i en orolig värld.

Det tycker Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Vi är ett land som lever enligt doktrinen: vi slutar aldrig göra motstånd om någon angriper oss.

Carl-Oskar Bohlin (M): ”Viktigast att man läser den gula broschyren”

0:55

Ungefär en gång om året, under säkerhetskonferensen Folk och Försvar, brukar Carl-Oskar Bohlin påminna svenska folket om att han finns och att Sverige har en minister ansvarig för det civila försvaret.

Inte för att det då brukar handla om just det civila försvaret. Rubrikerna har i stället handlat om Bohlins domedagspredikningar från scen där han i sina tal sagt att det kan bli krig i Sverige och att fredens tid är förbi.

Försvarstoppen: Måste bygga en egen EU-armé

I år uteblev de bistra orden, men Bohlin vänder sig ändå mot att det skulle finnas en ljusare ton i hans budskap i år.

– Jag vet inte om tonen var så himla annorlunda. Kanske, kanske inte. Omvärldsläget och ofredens realiteter kryper närmare. Omvärldsläget går i fel riktning.

Carl-Oskar Bohlin (M) talar på Folk och Försvar. Foto: Andreas Bardell

Det oroliga omvärldsläget ligger som en tung filt över årets upplaga av Folk och Försvar. Inte minst USA:s agerande i Venezuela och Trumps uttalade ambition att ta över Grönland har diskuterats flitigt.

Carl-Oskar Bohlin tycker inte helt överraskande att vi också borde prata mer om betydelsen av det svenska civila försvaret och beredskapen.

– Magdalena Andersson sa i går att folkrätten är små staters bästa vän. Det är klart att Sverige är ett land som står upp för folkrättens principer, men jag vill nog påstå att en liten stats bästa vän – i den värld vi lever i – är att hantera sina egna inre angelägenheter på ett sådant sätt att ingen vill trampa på oss.

– Bygga vår motståndskraft, bygga vår avskräckning, söka våra allianser med likasinnade länder.

Vi har gått med i Nato. Vad är då nästa steg?

– Ja, jag kan ju naturligtvis i första hand tala utifrån mitt eget fögderi och det projektet att bygga upp det civila försvaret igen och liksom engagera fler människor i totalförsvaret det handlar ju ytterst om att trovärdiggöra vår avskräckning.

Carl-Oskar Bohlin har under sina år som minister återkommande tyckt till om folks inställning till beredskap. Bland annat har han rytit till om människor som skapat trafikkaos genom att köra i vinterväglag med sommardäck.

Men han tycker sig se en positiv trend.

– Om vi tittar på det snöoväder som människor fortfarande lider av eller betalar med umbäranden för. Det har inte varit en allmän klagosång utan en insikt om att det här är en allvarlig händelse.

– Min bild är att folk har i väldigt stor utsträckning tagit till exempel röd vädervarning på mycket stort allvar. Det har varit problem i trafiken, det blir ofrånkomligen, men vi har inte haft en situation där tusen bilar har suttit fast i ett dygn till exempel och där människor har varit nära att frysa ihjäl på vägarna.

Carl-Oskar Bohlin tycker att svenskarna hanterade de senaste veckornas vädervarningar bättre än tidigare. Foto: Leif Wikberg / TT

– På totalen tycker jag man kan säga att allmänhetens förmåga att bära umbäranden och härda ut i en sån situation har varit lite annorlunda än för bara något eller ett par år sedan.

– Samma sak så tycker jag att vi ser konturerna av ett offentligt Sverige som ändå hanterar det här metodiskt och relativt väl.

I höst är det val.

Inför den kommande valrörelsen har många politiker uttryckt en oro för att tonläget inför valet ska bli för hårt och polariserande.

Carl-Oskar Bohlin är inte orolig på samma sätt. Han tycker inte att polarisering bara är av ondo. Han tar attacken på chanukkafirande judar i Australien som exempel.

– Det finns ett ”de” som inte bör vara en del av vårt ”vi”, och det är de som tar till våld, besinningslöst våld mot oskyldiga människor. De borde inte vara i Sverige, de borde inte ha en plats i samhället och det är ju definitionen av polarisering.

Bohlin vill se mindre tolerans. Foto: Andreas Bardell

– Men det är kanske en polarisering som är bra att också någonstans sätta ner foten.

– Det har varit ett stigma i Sverige eller någon slags helig graal att man får aldrig göra uppdelning mellan vi och dom. Och det är väl kanske i grunden en bra ansats, men i vissa fall behövs det ju kunna peka på att det faktiskt finns ett vi och ett dom.

Så det behövs mindre tolerans?

– Mot vissa grupper, absolut.

– Vi behöver mindre tolerans mot dem som inte kan tolerera fundamenten på vilka det svenska samhället vilar.

Och när det kommer till tonen under valrörelsen säger Carl-Oskar Bohlin att han tycker att man ska bete sig som folk.

– Det är ett rättesnöre jag själv försöker leva efter.

– Är jag hundraprocentig i den ambitionen? Antagligen inte, för att det är väldigt få människor i sina strävanden. Men jag försöker ändå bete mig som folk i bemärkelsen att jag är hyfsad i hur jag uttrycker mig och hur jag för mig.

Foto: Andreas Bardell